[Vad glad jag blir när upptagna människor tar sig tid för att svara när man skriver till dem! All min respekt...]
Hej Paulina!
Tack för din reaktion. Naturligtvis är jag glad över att du läst min bok och att du fått ut en del av den. Det där med manlig och kvinnlig sexualitet är jätteknepigt och jag våndades en hel del när jag skrev. Stor hjälp hade jag av en mycket nära vän, en kvinna som var en av de ledande i feministrörelsen(Grupp 8) på 1970-talet. Men jag tyckte ändå att det skulle ha varit fegt av mig att inte alls ta upp ämnet. Sen anser jag nog att det finns vissa biologiskt givna skillnader mellan män och kvinnor. Skillnader som kanske snarast ska uppfattas som tendenser i olika riktningar och som givetvis inte står fria från personlig erfarenhet och inflytande av samhälle och kultur. Det innebär också att det finns stora skillnader inom såväl gruppen av män som gruppen av kvinnor. Det finns givetvis kvinnor som är mer ”manliga” – ursäkta det fåniga uttrycket – än många män. Det är viktigt att komma ihåg detta. När man talar om biologiska skillnader är det många som tror att man anser att dessa skillnader är huggna i sten och för evigt givna, men man behöver bara titta på hur förhållandena mellan män och kvinnor har ändrats i Sverige under de senaste hundra åren för att inse att det inte förhåller sig så.
Tack också för din reaktion på så kallad populärvetenskap! Den är jätteviktig om inte forskarsamhället och resten av samhället ska glida isär för att sedan möjligen börja bekämpa varandra. Det finns tendenser i den riktningen…
De bästa
Nils
torsdagen den 30:e juni 2011
onsdagen den 29:e juni 2011
Mejl till Nils Uddenberg
Hej!
Jag har läst din bok Arvsdygden (1998). Jag antar att du inte längre får väldigt många brev som är kopplade till boken, men jag kände att jag ville kontakta dig efter att ha läst den. Jag är kvinna. Jag är inte trettio år fyllda (alltså i ”fertil ålder”). Jag är feminist. Jag måste säga att jag blev något fundersam över alla antaganden om mäns och kvinnors olika biologiska förutsättningar på alla möjliga olika områden. Själv förutsätter jag att följande biologiska skillnader finns:
- Män är starkare än kvinnor.
- Män är längre än kvinnor.
- Män är i regel tyngre än kvinnor.
- Kvinnors sexuallust är starkare vid ägglossningen medan mäns varierar mindre.
Den fråga jag ställer mig är om det behövs fler skillnader för att likartade mönster ska utvecklas i olika kulturer. Jag ska försöka illustrera vad jag menar.
Exempel 1:
Säg att jag har varit ute på krogen en kväll. Kvällen slutar med att jag hånglar med en man. Stället vi är på stänger snart. Frågan är om vi ska gå hem var för sig eller tillsammans. Jag vet att han är starkare än jag. Jag vet att han är tyngre än jag. Jag tvekar, för jag vet att om vi hamnar i ett läge där jag blir osäker kommer han att kunna tvinga sig på mig. Jag känner honom inte, så jag kan ju inte veta. Rädslan tar över. Jag låter bli. Det betyder inte att min lust var mindre än hans till att börja med. (Är han då mer promiskuös än jag?)
Exempel 2
Säg att jag ska löneförhandla med min chef. Jag är ganska kaxig, så jag drar på rejält. Min chef blir irriterad. Han ställer sig upp. Jag ställer mig också upp. Han ser ner på mig – argt. Jag känner hotet i luften. Givetvis vet jag att han aldrig skulle tillgripa fysiskt våld i denna situation, men hotet, att han ser ner på mig och att jag underförstått vet att han är starkare än jag räcker. Jag tar ett steg bakåt. Jag sätter mig. Jag backar också från de krav jag från början ställde i förhandlingen; känslan av hot sitter i.
Exempel 3:
Säg att jag är sambo med en man. Han vill ha sex, men min mens är nära förestående och hormonnivån är i botten. Jag har ingen lust. Efter ett tag ger jag ändå efter, och vi har sex. Jag är inte riktigt där. Jag tänker på praktiska saker, men försöker spela med i sexualakten. När detta har hänt lite för många gånger slutar jag att koppla sex till njutning. Det är något som bara ska göras. Det betyder inte att det var något fel på min lust i ursprungsläget, men det betyder att sex nu har blivit ett måste bland andra.
Alla kvinnor har den typen av erfarenheter – för att vi är inte lika starka, för att vi inte är lika långa, för att vi inte är lika tunga som män och för att vår sexuallust varierar. När alla kvinnor har den här typen av erfarenheter (och män har andra erfarenheter gemensamt som också de i grunden kan kopplas till samma ganska få fysiska skillnader) smittar det givetvis av sig på den kultur som vi väljer att utforma tillsammans – åtminstone så länge vi inte medvetet går in för att försöka förhålla oss till dessa fysiska skillnader på något annat sätt.
Att jag är kvinna innebär i många fall att jag måste vara lite försiktigare och anpassa sig lite mer. Jag vill inte råka illa ut. Jag bär med mig erfarenheter av rädsla, hot och skevt givande och tagande i alla situationer då jag möter män – även då det inte borde spela någon roll. Det är klart att det smittar av sig på hur jag agerar, hur jag väljer i livet och vad som, i den kultur jag lever i, anses vara legitimt. Jag försöker aktivt skaka av mig mina erfarenheter, men jag ramlar likväl i genusfällorna. Jag tycker inte att det krävs långa resonemang om att kvinnor är genetiskt programmerade att ta hand om sin avkomma mer innerligt för att förklara det. De erfarenheter jag bär med mig räcker mer än väl för att förklara att jag inte, i alla situationer, lyckas vara den starka och självständiga feminist som jag gärna vill vara.
Nåväl, din bok var i övrigt intressant, och jag måste säga att jag lärde mig en hel del om andra saker. Du får också plus i kanten för att du överhuvudtaget tar dig tid att sätta dig och skriva populärvetenskap. Det är värt respekt bara det.
Med vänliga hälsningar
Paulina Lundkvist
Jag har läst din bok Arvsdygden (1998). Jag antar att du inte längre får väldigt många brev som är kopplade till boken, men jag kände att jag ville kontakta dig efter att ha läst den. Jag är kvinna. Jag är inte trettio år fyllda (alltså i ”fertil ålder”). Jag är feminist. Jag måste säga att jag blev något fundersam över alla antaganden om mäns och kvinnors olika biologiska förutsättningar på alla möjliga olika områden. Själv förutsätter jag att följande biologiska skillnader finns:
- Män är starkare än kvinnor.
- Män är längre än kvinnor.
- Män är i regel tyngre än kvinnor.
- Kvinnors sexuallust är starkare vid ägglossningen medan mäns varierar mindre.
Den fråga jag ställer mig är om det behövs fler skillnader för att likartade mönster ska utvecklas i olika kulturer. Jag ska försöka illustrera vad jag menar.
Exempel 1:
Säg att jag har varit ute på krogen en kväll. Kvällen slutar med att jag hånglar med en man. Stället vi är på stänger snart. Frågan är om vi ska gå hem var för sig eller tillsammans. Jag vet att han är starkare än jag. Jag vet att han är tyngre än jag. Jag tvekar, för jag vet att om vi hamnar i ett läge där jag blir osäker kommer han att kunna tvinga sig på mig. Jag känner honom inte, så jag kan ju inte veta. Rädslan tar över. Jag låter bli. Det betyder inte att min lust var mindre än hans till att börja med. (Är han då mer promiskuös än jag?)
Exempel 2
Säg att jag ska löneförhandla med min chef. Jag är ganska kaxig, så jag drar på rejält. Min chef blir irriterad. Han ställer sig upp. Jag ställer mig också upp. Han ser ner på mig – argt. Jag känner hotet i luften. Givetvis vet jag att han aldrig skulle tillgripa fysiskt våld i denna situation, men hotet, att han ser ner på mig och att jag underförstått vet att han är starkare än jag räcker. Jag tar ett steg bakåt. Jag sätter mig. Jag backar också från de krav jag från början ställde i förhandlingen; känslan av hot sitter i.
Exempel 3:
Säg att jag är sambo med en man. Han vill ha sex, men min mens är nära förestående och hormonnivån är i botten. Jag har ingen lust. Efter ett tag ger jag ändå efter, och vi har sex. Jag är inte riktigt där. Jag tänker på praktiska saker, men försöker spela med i sexualakten. När detta har hänt lite för många gånger slutar jag att koppla sex till njutning. Det är något som bara ska göras. Det betyder inte att det var något fel på min lust i ursprungsläget, men det betyder att sex nu har blivit ett måste bland andra.
Alla kvinnor har den typen av erfarenheter – för att vi är inte lika starka, för att vi inte är lika långa, för att vi inte är lika tunga som män och för att vår sexuallust varierar. När alla kvinnor har den här typen av erfarenheter (och män har andra erfarenheter gemensamt som också de i grunden kan kopplas till samma ganska få fysiska skillnader) smittar det givetvis av sig på den kultur som vi väljer att utforma tillsammans – åtminstone så länge vi inte medvetet går in för att försöka förhålla oss till dessa fysiska skillnader på något annat sätt.
Att jag är kvinna innebär i många fall att jag måste vara lite försiktigare och anpassa sig lite mer. Jag vill inte råka illa ut. Jag bär med mig erfarenheter av rädsla, hot och skevt givande och tagande i alla situationer då jag möter män – även då det inte borde spela någon roll. Det är klart att det smittar av sig på hur jag agerar, hur jag väljer i livet och vad som, i den kultur jag lever i, anses vara legitimt. Jag försöker aktivt skaka av mig mina erfarenheter, men jag ramlar likväl i genusfällorna. Jag tycker inte att det krävs långa resonemang om att kvinnor är genetiskt programmerade att ta hand om sin avkomma mer innerligt för att förklara det. De erfarenheter jag bär med mig räcker mer än väl för att förklara att jag inte, i alla situationer, lyckas vara den starka och självständiga feminist som jag gärna vill vara.
Nåväl, din bok var i övrigt intressant, och jag måste säga att jag lärde mig en hel del om andra saker. Du får också plus i kanten för att du överhuvudtaget tar dig tid att sätta dig och skriva populärvetenskap. Det är värt respekt bara det.
Med vänliga hälsningar
Paulina Lundkvist
lördagen den 21:e maj 2011
onsdagen den 4:e maj 2011
Ett flygblad till marknadsfundamentalister
- Kaffe är varmt. Alltså är te kallt.
- Havet är blött. Alltså är sjöar torra.
- Jag skriver på ett tangentbord. Alltså är pennor till för att rita med.
Jag vill:
- Få mina behov tillfredställda.
- Få mina rättigheter tillgodosedda.
- Att andra får sina behov tillfredställda.
- Att andra får sina rättigheter tillgodosedda.
- Leva i en värld med hållbar ekologisk utveckling.
Det är de krav jag kan ställa. Det är de krav jag vill ställa. Jag är inte ekonom. Det är inte upp till mig att berätta hur det ska gå till. Det sånt man har tjänstemän till. Jag är en medborgare i en demokratisk stat. Min uppgift är att ställa krav på denna stat så att demokratin fungerar. Det är min uppgift att ställa krav så att demokratin omfattar oss alla.
Jag måste väl inte tro på ett falerat sovjetiskt system bara för att marknaden skapar klyftor? Du måste väl inte förstöra miljön bara för att du inte kallar dig för kommunist? Han måste väl inte blunda för kinesiska barnarbetare bara för att det en gång fanns en herre som hette Mao? Men det är klart...
- Kaffe är varmt. Alltså måste te vara kallt.
- Havet är blött. Alltså måste sjöar vara torra.
- Jag skriver på ett tangentbord. Alltså måste pennor vara till för att rita med.
- Havet är blött. Alltså är sjöar torra.
- Jag skriver på ett tangentbord. Alltså är pennor till för att rita med.
Jag vill:
- Få mina behov tillfredställda.
- Få mina rättigheter tillgodosedda.
- Att andra får sina behov tillfredställda.
- Att andra får sina rättigheter tillgodosedda.
- Leva i en värld med hållbar ekologisk utveckling.
Det är de krav jag kan ställa. Det är de krav jag vill ställa. Jag är inte ekonom. Det är inte upp till mig att berätta hur det ska gå till. Det sånt man har tjänstemän till. Jag är en medborgare i en demokratisk stat. Min uppgift är att ställa krav på denna stat så att demokratin fungerar. Det är min uppgift att ställa krav så att demokratin omfattar oss alla.
Jag måste väl inte tro på ett falerat sovjetiskt system bara för att marknaden skapar klyftor? Du måste väl inte förstöra miljön bara för att du inte kallar dig för kommunist? Han måste väl inte blunda för kinesiska barnarbetare bara för att det en gång fanns en herre som hette Mao? Men det är klart...
- Kaffe är varmt. Alltså måste te vara kallt.
- Havet är blött. Alltså måste sjöar vara torra.
- Jag skriver på ett tangentbord. Alltså måste pennor vara till för att rita med.
onsdagen den 6:e april 2011
Paulina Lundkvists brev till Jan Björklund - och svar
(Jag tänkte fylla på här efter hand...)
Vad varje utbildningsminister bör veta
Vad varje utbildningsminister bör fundera på
linda.nordlund@education.ministry.se till mig
Hej Paulina Lundkvist,
Jan Björklund tackar för dina synpunkter. Han har bett mig, som medarbetare i den politiska staben, att svara på ditt brev.
Jan Björklund delar din syn på att duktiga pedagoger är skolans viktigaste resurs. Det är absolut grundläggande att skolan ska jämna ut de skillnader som finns mellan elever med olika förutsättningar.
I den nya läroplanen har regeringen därför varit tydlig med att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå kunskapsmålen för olika elever. Här kan duktiga lärare som har höga förväntningar på sina elever göra verklig skillnad. För att uppfylla skolans kompensatoriska uppdrag krävs aktiva lärare som förmår väcka elevernas intresse, förmedla fakta och förklara.
Vad gäller frågan om klasstorlek är det en fråga för huvudmannen. Jag får därför hänvisa dig till rektor eller ansvariga politiker i din kommun.
Vänliga hälsningar
Linda Nordlund
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet
Tel: 08-4051850
linda.nordlund@education.ministry.se
Ansvarskunskap för svenska utbildningsministrar
Vad varje utbildningsminister bör veta
Vad varje utbildningsminister bör fundera på
linda.nordlund@education.ministry.se till mig
Hej Paulina Lundkvist,
Jan Björklund tackar för dina synpunkter. Han har bett mig, som medarbetare i den politiska staben, att svara på ditt brev.
Jan Björklund delar din syn på att duktiga pedagoger är skolans viktigaste resurs. Det är absolut grundläggande att skolan ska jämna ut de skillnader som finns mellan elever med olika förutsättningar.
I den nya läroplanen har regeringen därför varit tydlig med att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå kunskapsmålen för olika elever. Här kan duktiga lärare som har höga förväntningar på sina elever göra verklig skillnad. För att uppfylla skolans kompensatoriska uppdrag krävs aktiva lärare som förmår väcka elevernas intresse, förmedla fakta och förklara.
Vad gäller frågan om klasstorlek är det en fråga för huvudmannen. Jag får därför hänvisa dig till rektor eller ansvariga politiker i din kommun.
Vänliga hälsningar
Linda Nordlund
Departementsledningen
Utbildningsdepartementet
Tel: 08-4051850
linda.nordlund@education.ministry.se
Ansvarskunskap för svenska utbildningsministrar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
