EMIL NOSSNAH
torsdag 7 maj 2015
Jag är aldrig tyst. Jag har inte hunnit lära mig att lugna mina läppar.
Men intill honom tystnar alla mina nerver. Han är som efter det tredje blosset.
Då tårna vibrerar och hjärtat har epilepsi. Då bruset i kroppen sakta smälter bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar