torsdag 7 maj 2015

Jag är aldrig tyst. Jag har inte hunnit lära mig att lugna mina läppar.
Men intill honom tystnar alla mina nerver. Han är som efter det tredje blosset.
Då tårna vibrerar och hjärtat har epilepsi. Då bruset i kroppen sakta smälter bort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar